« november 2007 | Main | januari 2008 »
Snön faller utanför fönstret. Bubbeldrickan är inköpt. Dragspelstoner kommer från köket. Snus blir dyrare från och med i morgon: Muhahahaha! Jag har skrivit ut en ansökningsblankett till Sveriges Författarförbund. Jag ser med tillförsikt fram mot 2008. Och hoppas att lapplisorna varit snälla mot min bil i natt...
Nu fär man sa Perman. Nu for man sa Norman.
Hemöver. White jul i Middlepad.
Ha det gott ni också!
Varför gör jag det här? Det var bara ett spontant hugskott. Och så började jag sluta. Eller tog ett uppehåll. Jag kan inte fokusera på något än, så skriva är inte att tänka på, eller jobba med något som kräver precision. Och nästa vecka ska jag läsa korrektur. Men då kanske allt är som vanligt igen. Då kanske skiten gått ur kroppen. Kanske.
Inte var det stipendiet som fick mig att gå i väggen, men däremot ett plötsligt uppehåll i nikotinintaget. Blev så himla less på snus i måndags så att jag bestämde mig för att göra en paus (jag törs inte tänka s-l-u-t-a...). Nu har jag varit snusfri i två dygn och hela kroppen, varenda cell och fiber skriker efter nikotin. Nätterna har varit sömnlösa och ofokuseringen är total. Ungefär som vanligt strax innan jul, säger kanske du, men jag pratar om en direkt fysisk smärta som gör att det är svårt att sitta still. Därför är det skönt att det är onsdag och innebandy.
Förra gången jag slutatde snusa var ett helvete. Det minns jag. Men då blev jag också deprimerad. Det är jag inte den här gången. Inte än.
En vanlig fredag kommer jag hem från jobbet. Lite sliten men glad ändå att det är helg. Och då ligger det ett brev från er på min hallmatta. Jag vågade nästan inte öppna det. Jag la det bakom ett annat kuvert som uppenbart innehöll en räkning. Men så vågade jag ändå öppna det till slut. Och inuti kuvertet fanns den finaste julklappen jag fått på många år: Ett stipendium på 40.000:-!
Jag blir glad. Jag vill dansa. Jag vill krama hela den fina styrelsen! Jag kan äntligen köpa ett par nya glasögon så att jag kan se vad jag skriver. Det ska bli härligt, hoppas jag, att se vad jag har skrivit på sista tiden, se om det på något litet sätt kan nå upp till era högt ställda förväntningar. Jag kan se, och jag kan se fram emot en semester i sommar!
Tack kära Författarfonden! Ni är mitt ljus i mörkret!
Ibland kan man tjäna pengar på tryckfelsnisse! Kolla här!
Missa inte Barnens Biblioteks fina julkalender! Endera dagen dyker Kameleontpojken upp. Kan det vara bakom lucka 24?
Jonas Hallberg i Spanarna tog för någon vecka upp många städers kamp att hitta egna slogans. Många gånger en desperat och ganska fantasilös kamp. Eskilstuna kallar sig sveriges närmaste stad, till exempel och Växjö europas grönaste stad.
Men en plats han missade var Mellerrud. Där har kommunledningen verkligen tänkt till. Vad är typiskt för oss? Vad känner folk redan till? Vad vill vi att andra ska tänka om oss och vad ska locka dem att komma hit?
Till slut stod det klart: Som i eldskrift strålade orden fram ur whiteboarden - Hårda bud i Mellerud! Antar att idékläckaren fick ett rejält lönelyft, påtår och puss av kommunsekreteraren.
Men nu visar det sig att personalen inom hemtjänsten inte tycker att det är så kul att åka omkring till sina "kunder" med kommunens slogan på bilen. Jag tror att jag förstår dem...
Här finns många fler tokigheter.
(Min personliga favorit är nog den fyndiga och klämkäcka "Kristinehamn - staden med massor av p-platser i centrum".)
Igår såg jag en kille som uppenbarligen var bartender. Han hade en t-shirt där det stod "Bartenders gör det bakom disken". Jag trodde att de där varianterna var avklarade sedan dykarna körde sin "dykare gör det djupare". Det kanske bara var ett önsketänkande, så här kommer några nya(?) förslag:
Boulespelare gör det i gruset
Lokalvårdare gör det på golvet
Skoputsare gör det på skorna
Grafittikonstnärer gör det på väggen
Skorstensfejare gör det på taket
Clowner gör det på cirkus
Ingvar Oldsberg gör det i teve
Statister gör det i skymundan
Journalister gör det på tangentbordet
Gynekologer gör det mellan benen
Författare gör det på låtsas
Spioner gör det under cover
FN-soldater gör det någon annanstans
Fartsyndare gör det för fort
Pendlare gör det på väg till jobbet
ICA-handlare gör det på golvet nedanför köttkvarnen
På nyheterna sa mänskan att elpriset sjunkit något under hösten på grund av vackert väder i kombination med regn.
Köp köttfärs på ICA Maxi.
Jo. Så många år har vi just idag varit tillsammans. Jag och frugan. Är inte det något att fira? JO! Nu sticker vi in till stan och jubilerar ihop med Sgt Peppers Lonely Hearts Club Band! Det är väl värdigt!?
10.000 personer flyger till Bali för att diskutera klimathotet.
Häpp!
Jag undrar om man kan blomografera till Kreml. Det vore väl på sin plats att hylla segraren i det ryska valet idag. Med en bukett rosor till den nya tsaren.
"Hur i helvete tänkte du när du köpte en GPS till mig din förbannade sugga!"
"Tänkte att det kanske finns en chans då att du hittar hem från krogen en enda gång i alla fall!"
"Ha! För att komma hem till det här?"
"Nej du din jävla bock! Du kan göra precis som du vill! Jag har kvittot kvar så du kan väl byta skiten mot lite sexiga underkläder till någon av dina horor!"
"Pappa, ska inte du gå ut och köpa tidningen?"
"Och var fan fick du luft ifrån nu då, ungjävel? Jag har köpt hela förbannade kiosken åt dig! Gå dit och ta vad du vill ha! Och bli borta länge så jag slipper se dig!"
Man riktigt längtar!
Visst är det nostalgiskt att skriva med illgrön text på en helt svart skärm. Men det känns också väldigt fokuserat. Ingen bakgrund som stör, ingen list längst ner och inga synliga mail som avbryter. Jag skriver om ett litet trevligt program som heter Darkrom och som man kan hämta gratis på they.misled.us/darkroom. Och så är man tillbaka i åttiotalet igen.
Jag kopierar delar av den långa text jag jobbar med i Word, klistrar in den i Darkroom och börjar redigera och skriva. Det känns som ett skönt arbetssätt just nu när jag har det lite trögt med skrivandet. Det känns frigörande att bara ha den nakna texten på skärmen.