Jag har inga fördomar
|
Därför kan jag gå långa sträckor i tunnelbanetågen för att hitta den person som ser mest invandrad ut och slå mig ner bredvid honom eller henne. |
« december 2008 | Main | februari 2009 »
|
Därför kan jag gå långa sträckor i tunnelbanetågen för att hitta den person som ser mest invandrad ut och slå mig ner bredvid honom eller henne. |
| Visst är det väl märkligt i historier där någon hittar en tidsmaskin, att de åker iväg för att rädda någon i en krissituation när de istället kunde komma fram lite tidigare och förhindra att den där situationen överhuvud taget uppkom. Är inte det konstigt? |
|
|
Men är det inte det vi alla hela tiden har förstått? Först nu har han själv insett det och gått med i partiet. Vilket parti? Folkpartiet förstås! |

Inte då! Det är bara det att jag inte för tillfället har någon ny musik som riktigt faller mig på läppen. Därför lyssnar jag just nu på Beastie Boys ovanligaste skiva och min favorit - den jazziga The In Sound From Way Out! Utropstecknet tillhör titeln. Det svänger.
Men det är inte den enda gamla skivan som dyker upp i dessa dagar av huvudvärk och elände. Återkommer kanske med fler detaljer.
Man är väl aningen trög, men plötsligt insåg jag att det är nytt år. Kom ihåg att byta almanacka! Och god fortsättning.
Själv är jag medsjuk: frun i huset har ingen röst, utom när hon försöker andas på nätterna.