Nytt ord! Eller?
I morse hörde jag Göran "KD-isen" Hägglund i radio. Han pratade om pengar som skulle ut i landet som stimulans. Han kallade det "morotspengar" och det kändes kreativt för man förstår precis vad som menas. Eller hur?
« januari 2009 | Main | mars 2009 »
februari 26, 2009
februari 24, 2009
Man baxnar!
Alltså: det här med förlovningen... Intresseklubben antecknar. Eller? Är det mig det är fel på nu igen? Rapport sänder extra hela dagen. Som vid andra katastrofer...
februari 23, 2009
Måndag mitt i världen
Det kan kännas onödigt att det plötsligt har vräkt ner en massa snö. Jag vet inte hur det passar in i den ekonomiska krisen, till exempel. Eller uppladdningen inför fotbollsallsvenskan. Det lär ju bli en del intressanta träningsmatcher inom kort. Det blir slaskigt. Och ute på gården hör jag en snöslunga närma sig.
Men det är klart: sportlovet! Det är ju därför snön kommit. Full fart i backen! Kanske...
februari 20, 2009
Språkgnäll, igen
Jag vet inte om det är jag som har fel, men jag har reagerat på att man titt som tätt säger "kapacité" istället för "kapacitet" i framförallt sportreferat på teve. Kan man säga "kapacité"? Finns det ordet? Eller är det en rädsla för ordet "kvalitet" som gör att man drar bort t:et även där det ska vara i ett annat ord som verkar likadant? Svara mig nån!
februari 18, 2009
The New Deal
USA AB blir bara SAAB igen. Det är bara att kavla upp ärmarna och betala vad det kostar när Mauds fordonskluster sjunker.
februari 17, 2009
Foppas groda
"I matchen mot Djurgårn tog jag grodan samtidigt som jag spelade sextio minuter. Det är inte många som gör det." Det sa Forsberg i Sporten ikväll angående skadan som nu hindrar honom från att fortsätta med come-backen. Det där sista lät också konstigt, men vad är det där med grodan? Är det jag som är helt väck (som vanligt) eller hörde jag fel? Han sa det med ett litet leende också vilket förstärker min förvirring. Men kan nån hjälpa mig?
Konsten kan såra
I morse närmade jag mig konsten alltför mycket. Jag blöder lite fortfarande. Det går över, men kommer detta möte att för alltid ge mig en annan hållning, en annan distans till konsten?
februari 16, 2009
Hoppsan!
Det blev visst lite fel i morse när Konstfacks rektor intervjuades i P1-morgon. Han sa att man från skolans sida naturligtvis kan uppmana eleverna att undvika att inte begå brott.
Men det blev liksom mer drag i meningen. Schvung.
februari 13, 2009
Fredagen den trettionde...
Idag går man inte gärna ut, inte ens på nätet, eller skriver på bloggen; vad som helst kan ju hända...
februari 11, 2009
Att-göra-lista
1. Att göra att-göra-lista
februari 10, 2009
Tillbaka i vardagen
Eller är det så? Hur har jag det med min självuppfattning? Förra veckan var jag författare hela tiden och var det alltså mindre vardag? Inte fan hade jag semester i alla fall.
Ikväll drar jag igång en av mina två skrivarkurser för våren. Det ska bli kul, men som vanligt känner jag mig dåligt förberedd. Fast det ska väl gå bra.
februari 08, 2009
Dag 7: Summera?
Inte tänker jag summera nåt inte. Bara packa ihop och städa. Men jag kan säga att det har varit kreativa dagar. Mest planering och funderande, men sånt måste man också få tid med.
Också ska jag fota bandet Oh-La-La innan jag tar mig ner till färjan. Det låter glassigt. Bilden ska vara till deras nya cd.
Jojo.
Dag 7: Nattpass
Nu slår vi igen våra datorer för den här natten. Galet sent. Hm. Sova på färjan? Nä. Det är bara att fortsätta gneta.
februari 07, 2009
Dag 6: Slutspurt!
Visst är det alltid tråkigt när det är dags att börja städa och packa ihop? I morgon är det dags för såna grejer, men än så länge är det flinka fingrar på tangentborden. Vi måste dock strax ut och leta käk. Det blir utemat idag.
Sedan en lång kvälls arbete.
februari 06, 2009
Dag 5: Ännu mera fukt
Solbergabadet är trevligt. Staffantomen och jag tog oss ett dopp med Staffantomdottern. Jag lyckades imponera på småtjejerna genom att hämta en gul ring på botten. På fyra och en halv meters djup. Jag tryckutjämnade två gånger på vägen ner. Vägen upp var lång. Hm.
Dag 5: Fukt
Men hallå! Rapport från ön i havet. Här är det skruggigt i luften, grått och plusgrader. Och så lyser flitens lampa kring det runda bordet i hörnan. Men ändå snart dags för kaffe.
Rolig grej igår på Ring P1: "De har stuckit under stol med kostnaderna."
februari 05, 2009
Dag 4: Besökare
Dag 4: Meteorologer
En reflektion jag gått omkring och burit på en längre tid:
Jag tror att meteorologerna i teve har kurser i hur de ska säga saker. Det är klart. Och det ska de väl ha. Men måste alla meteorologer säga "ja" hela tiden? Det gör mig irriterad. Så här kan det låta till exempel: "Och i morgon, ja, då kommer ett regnområde in över sydvästra Skåne." Jag har räknat till 5 "ja" i en sändning! Det är för mycket! Sluta!
Dag 4: Nederbörd
Det snöar i Visby!
Det skulle inte göra det.
Men lik förbannat.
Det är fint!
Dag 4: Förmiddagspasset
I natt spökade det i alla fall: väcktes 03:07 av ett skrik utifrån galgbacken. Som vanligt sover jag med öppet fönster och skriket lät som om det kom inifrån huset. Jag vaknade i rädsla.
Sedan var det tyst. Länge. Pulsen gick ner, och så småningom hörde jag röster bortifrån muren. Ungdomsröster. Skratt. Det var inget spöke.
Nu ska jag försöka beskriva hur det känns att träffa en ängel på vinden. Han ser ut som Bruno Ganz, eller i första skedet mer som Hitler utan mustasch.
februari 04, 2009
Dag 3: Grannar
Det är häftigt att sitta inne på en gård med höga plank, blunda och lyssna på folk som passerar utanför. En sak slog mig att nuförtiden vet man inte om den som går förbi utanför och pratar är ensam med sin mobil eller går tillsammans med någon. Då får man koncentrera sig betydligt mer för att höra fotstegen.
Och så undrar jag vad det är för granne jag har:
Dag 3: Träd
Idag har det varit ganska varmt så jag satt ute en stund. Men minus två duger inte om man vill skriva ute. Det är tråkigt. Vet inte vad datorn skulle säga om det heller. Så det blev en stunds filosoferande på vita bänken. Med lite fantasi kan man se trädet som en oändlig berättelse med massor av bihistorier man kan följa åt alla håll. Vet inte vad det är för sorts träd. Jag är usel på sånt, även om det är klart lättare på sommaren.
Dag 3: Grått
Molnigt men också lite varmare idag. Minus tre i morse när jag stack ut på en löprunda innanför muren. Gatstenslöpning.
Åter till arbetet.
februari 03, 2009
Dag 2: Nattpasset
Tänk att ibland är man som Ivar Lo Johansson... Hurdå? Jo, han hade så svårt att skriva på dagen när alla gick till sina RIKTIGA jobb. Han kände sig som en lätting.
Det gör inte jag, men visst får jag bättre fart på skrivandet när solen gått ner.
Det beror väl också på var någonstans man är i ett arbete. Idag var det mest planerande och detta har ikväll lett vidare till en mer kreativ del - skrivande. Testar berättarperspektiv och tempus för att hitta fram till en röst som funkar hela vägen.
När man skriver om en historia så här och byter perspektiv så blir det faktiskt en annan historia. Många anser att "första person" är den som kommer närmast huvudpersonen, men en berättelse i "tredje person" kan gå ännu närmare, för då har personen man skriver om inte någon chans att ljuga som när han eller hon själv berättar. Man kan beskriva mycket utifrån och se hur omgivningen reagerar på personens agerande, vilket "första-persons-berättaren" inte riktigt kan göra.
Det är i alla fall intressant att experimentera. Och viktigt.
Dag 2: Eftermiddag och jobb
Såhär kan det se ut när man har slaktat 200 sidor manus och bara sparat det göttaste, stuvat om och dödat darlingar. Hm. Inte mycket kvar och rätt komprimerat. Dessutom ska jag byta berättarperspektiv. Minst fem personer är dessutom strukna i den här versionen, de var alltså med i originalmanuset. Den mest centrala scenen är också väck. Jojo. Nu ska jag se om jag kan göra något av det här - om det återstår någon historia att berätta.
Dag 2: Morgon och politik
Sol över Gotland, sa de på radion och de kunde inte ha mer rätt.
Sedan pratade de om SAS och att de störtdyker(!) med en förlust på 6 miljarder och det är dystra och bekymrade röster. Och jag har så svårt att hålla mig för skratt. Vi talar om miljön. Vi talar om klimatfrågor. Vi talar om att något måste göras. Och när då en ekonomisk kris seglar upp och föser in oss i fållan och gör oss mer klimatsmarta så blir det gråt och tandagnisslan. Precis så var det med snacket om bilbranschen senast också. Men herregud, tänker jag, ställ om! Var kreativa! Våga testa något nytt! Hela bilbranschen har till exempel gått med öppna ögon rakt in i den här krisen. Man har haft årtionden på sig att möta nya förutsättningar.
Och drabbas gör som vanligt inte aktieägare eller direktörer. Nej. Det är andra som får packa ihop och flytta för att få nya jobb. I bästa fall.
februari 02, 2009
Dag 1: PS
Jag har tänkt länge på den här resan och det har känts skönt att jag har flera projekt på gång så att jag med mitt väldokumenterade flyktbeteende ska kunna växla mellan:
Fakir
Kajak
Gabbe
Grannungar
och eventuellt tänka lite runt manuset som ligger på BonnierCarlsen för läsning nu: Koja.
Det är ju bra. Men så finns ju bloggen också... och staden. Däremot har jag lyckats sabba boxen till teven på något sätt så jag har i alla fall inga kanaler.
Nä, nu tar jag itu igen. Jag har faktiskt kommit igenom det jag planerat för idag. Bra. Duktigt.
Dag 1: Resten
Efter att ha varit på bibblan styrde jag kosan upp mot torget i jakt på en frisör. Det fanns en som hette något med Nyanser och jag klev in. Såg mig omkring och fattade snabbt att jag kommit fel. Det var lite väl glassigt och tre blonda, muskulösa och tatuerade unga manliga frisörer hade fullt upp. Det kändes... mycket.
Jag gick vidare och hittade Anneli! Vet inte hur bra hon klippte, men hon var trevlig och det visade sig att hon känner en gammal Ångebo! Seppo Lindström, säger jag bara, och då jublar ångepubliken...? Annelis man och Seppo tränar hockeyjuniorer och Seppo är visst chef för Gotlandsbåtarnas terminaler, både här, i Nynäshamn och Oskarshamn. Jojo. Hon kände inte till det där med Seppo, så nästa lördag, när de är på samma fest ska hon testa det gamla smeknamnet på honom. Jag skulle vilja se hans min. Eller jag kan ganska väl föreställa mig hans min.
Handlade lite förlängningssladdar, nässpray, glödlampor, tandtråd och citroner och gick hem. Jobbade vidare med fakirerna utan att direkt komma djupare i ämnet. Blev dock en början till ett upplägg. Tror jag.
Dag 1: Almedalsbibblan
|
Det märktes ju att de har spioner ute och därför vet vilken författare som är på besök i staden. Fjäsk går hem, och det hade visst Christina Remén också gjort: årets barnboksbibliotekarie 2005. Får gå och snacka med henne någon annan dag. Trevligt bibliotek där jag tillbringade hela förmiddagen. |
Dag 1
En kort löptur längs havet. Dagens planer: efter dusch och frukost ska jag läsa om fakirer. Litegrann. Sedan funderar jag på att gå ner och hälsa på barnboksbibliotekarien på Almedalsbiblioteket. Ett möte med en frisör ser jag också fram emot.
Det har blivit varmt i huset. Och det har inte spökat särskilt mycket i natt.
februari 01, 2009
En februarivecka i Visby, igen...
Nu sitter jag i det lilla Bonnierhuset vid galgbacken i Visby igen. Det är precis ett år sedan sista. Men den här gången tänker jag berätta på bloggen om vad jag gör. Kanske är det ett sätt att få fart på arbetet. Vad vet jag. Jag vet ju inte ens om det är någon som läser...
Kom med färjan 15.15. Tog en taxi och bjöd med mig en mamma med två små tjejer och en Jack Russell eftersom de skulle ungefär samma väg. Eftersom jag är barnboksförfattare och tjänar massor med pengar så bjuder jag på resan, sa jag. De lovade att läsa mina böcker. Fattas bara annat.
Det var svinkallt i stugan, så det första jag gjorde var att rusa runt och vrida upp alla element. Sedan packade jag upp flygande fläng, drog på mig långkalsonger och så ringde Staffantomen. Gotlänningen jobbar som ett djur men hoppas komma loss i slutet av veckan för ett par kreativa dygn tillsammans och en värdig avslutning på vistelsen.
Jag gick till Öster och handlade innan jag till slut slog mig ner där jag sitter nu: vid datorn och arbetet. Det kändes faktiskt lite busigt när jag började arbeta lite med en grej som jag ska presentera för Natur&Kultur. De skulle bara veta det på stora Bonnierhuset. Hm-hm.